Tiden läker alla sår

Jag skilde mig för ungefär ett år sedan från min man, eftersom stämningen hemma var påtryckande och ångestfylld och började påverka våra barn. Det var mycket gräl och skrikande. Jag ville inte att mina barn skulle växa upp i en “sjuk” familj. Därför bestämde jag mig för att lämna min man.

 

Jag och min exmake har tre barn tillsammans, varav en går i skola och två ännu är i dagisåldern.

 

Skilsmässan påverkade våra barn rejält. Det första halvåret grät de mycket, var oroliga och arga på mig. De kunde inte förstå varför mamma och pappa inte var tillsammans längre och önskade, att vi skulle bli tillsammans igen. Vårt äldsta barn isolerade sig totalt och ville inte prata om något längre. Jag läste mycket om ämnet och bad om råd av barnpsykiatern, om hur jag skulle svara på barnens frågor. Jag var rädd för att svara fel och få barnen att må ännu sämre. Jag hade ett stort ansvar och försökte göra allt för att barnen skulle må bättre. Jag besökte själv familjerådgivningen och försökte ge utlopp för mitt eget illamående för att orka bättre, och det hjälpte.

 Vi diskuterade situationen hemma med barnen, och de lärde sig att sätta ord på sina känslor både under och efter kursen.

Jag tog också en Fisher-kurs om skilsmässa, och barnen deltog i en kurs hos Barnavårdsföreningen. Kurserna hjälpte oss alla väldigt mycket. Vi diskuterade situationen hemma med barnen, och de lärde sig att sätta ord på sina känslor både under och efter kursen. Också vårt äldsta barn pratar nu allt mer om skilsmässan, men jag märker nog att hon ännu håller mycket för sig själv.

Bättre samarbete mellan mig och barnens pappa skulle ha varit önskvärt och bättre för barnen, men då detta inte var möjligt har jag försökt klara mig med egna krafter. 

Skilsmässan har varit mycket tung, eftersom barnens pappa aldrig riktigt accepterade den. Han har på sätt och vis ”hämnats” på mig genom att använda barnen som mellanhänder.

 

Jag har gjort allt jag kan för att mina barn ska ha det bra. Bättre samarbete mellan mig och barnens pappa skulle ha varit önskvärt och bättre för barnen, men då detta inte var möjligt har jag försökt klara mig med egna krafter.

Barnen försöker vara lojala mot båda föräldrarna, vilket helt tydligt är tungt för dem. 

Vi mår nu mycket bättre än för ett halvår sedan. Tiden läker alla sår, men jag tror ändå att barnen kommer att behöva mycket stöd över flera år. Skilsmässan var en så stor chock för dem. Barnen försöker vara lojala mot båda föräldrarna, vilket helt tydligt är tungt för dem.

 

Som mamma vill jag ge ett råd till alla skilsmässoföräldrar, att det lönar sig att genast söka professionell hjälp. Proffsen kan ge dig råd om hur du ska hantera barnen under skilsmässan.

 

Kvinna och trebarnsmamma, skild i ungefär ett år

 

Dela artikeln: